Ge en gåva

Om mens

Under sin livstid har en kvinna mens i ungefär sju till åtta år, och varje dag har runt 800 miljoner kvinnor på jorden mens.1 Men trots att mens är en naturlig del av vardagen för nästan hälften av världens befolkning är det omgärdat av tabun, skam och stigma, och ofta är ämnet kontroversiellt att ens nämna. Det leder till att kunskap om mens ofta är låg, och många flickor och kvinnor får dålig eller ingen information om hur de ska hantera sin mens på ett hygieniskt och säkert sätt. Att mens är tabubelagt påverkar kvinnors hälsa och möjlighet att gå i skolan, arbeta och leva jämställda liv.

Avgörande för att kvinnor och flickor ska kunna hålla en bra hygien vid mens är att de har tillgång till rent vatten, tvål och toaletter, samt att de har kunskap om vad mens är och hur de kan uppehålla en bra hygien. För bra menshygien krävs fyra saker:

  1. Tillgång till hygieniska mensskydd.
  2. Tillgång till privata utrymmen, exempelvis en toalett med lås, för byte av mensskydd och tvättning.
  3. Tillgång till rent vatten och tvål för tvättning.
  4. Möjlighet att göra sig av med använda mensskydd på ett säkert och privat sätt.

Okunskap, myter om tabun

Mens påverkar hela samhället, men trots det anses mens vara så extremt privat att det inte ens får diskuteras. Eftersom mens är tabu att prata om får många flickor och kvinnor ingen information eller utbildning om vad mens är eller hur de ska hantera sin mens på ett hygieniskt sätt. Studier visar att i delar av Indien hade 70 procent av flickorna inte en aning om vad som hände när de fick sin första mens,2 och 50 procent av flickorna i Iran tror att mens är en sjukdom.3

Nästan överallt på jorden anses kvinnor som har mens vara orena och smutsiga, och mens är också omgärdat av många olika myter som begränsar kvinnors liv. På vissa ställen får en kvinna som har mens inte sova i sitt eget hus, röra vid mat, vara i kontakt med rinnande vatten eller röra sig öppet i samhället.4 Tabun och myter om mens begränsar alltså kvinnors liv och rörlighet, och därför är det viktigt att myter bekämpas, kunskapen ökar och tabut bryts.

Hälsa

Vid mens är god hygien extra viktig för att inte drabbas av infektioner och sjukdomar. Trots det saknar mer än en miljard kvinnor, var tredje på jorden, tillgång till en toalett när de har mens. Många saknar också rent vatten och tvål att tvätta sig med. Att kvinnor inte har möjlighet att tvätta sig ordentligt vid mens ökar risken att de drabbas av smärtsamma och skadliga infektioner.

88 procent av alla flickor och kvinnor i världen använder inte kommersiella mensskydd när de har mens.5 Istället används trasor, gräs, aska, tidningspapper, toalettpapper eller bomull. Dessa mensskydd är inte bara obekväma att bära utan också oftast ohygieniska vilket leder till infektioner eller andra besvär. Tyg som tvättas och torkas på ett bra sätt är inte farligt att använda, men problemet är ofta att brist på rent vatten och tvål gör att tyget inte kan tvättas på ett bra sätt, och menstabut gör att trasor inte kan torkas öppet. Därför använder många flickor och kvinnor smutsiga och blöta trasor vilket är både obekvämt och farligt.

Utbildning och arbete

Globalt saknar var tredje skola i världen toaletter, och i låginkomstländer har inte ens hälften av skolorna toaletter.6 Det leder till att många flickor stannar hemma från skolan när de har mens eftersom det inte finns någon plats där de kan byta mensskydd eller tvätta sig. Exempelvis uppskattades det att var tionde flicka i Afrika söder om Sahara stannar hemma från skolan när hon har mens.7 Skammen kopplat till mens gör också att många flickor inte vågar ställa sig upp i skolan för att svara på frågor, eller gå fram till tavlan, eftersom de är rädda för läckage och fläckar på kläderna.

Att mens är belagt med skam påverkar också flickors möjligheter i skolan. Många flickor stannar hemma när de har mens eftersom de är rädda för att bli retade om det läcker. Enligt studier undviker upp till var tredje skolflicka i Sierra Leone att ställa sig upp i klassrummet för att svara på frågor när hon har mens eftersom hon är oroliga för fläckar på kläderna.

Brist på toaletter i skolan, och tabun och skammen som omger mens, påverkar alltså flickor och kvinnors möjlighet till utbildning, vilket får konsekvenser för hela samhället. Det har rapporterats att ökad kvinnlig närvaro i skolan, och därmed mer och bättre utbildning, leder till minskad mödradödlighet, förbättrad befolkningshälsa, ökat användande av preventivmedel, färre graviditeter, förbättrad barnhälsa, fler vaccinerade barn, och färre fall av HIV-infektioner. Insatser som ökar kvinnor och flickors utbildning har alltså positiva effekter på den allmänna hälsan i samhällen och i förlängningen på hela länders ekonomi.8

Dålig kunskap om mens och brist på hygieniska mensskydd, toaletter, rent vatten och tvål påverkar också kvinnors möjlighet att arbeta och ha en inkomst. En studie från Bangladesh visar att 60 procent av fabriksarbetande kvinnor använder smutsiga trasor från fabriksgolvet som mensskydd. Det leder till att många drabbas av infektioner som tvingar dem att antingen stanna hemma från jobbet, eller arbeta när de är sjuka. Studien visar att 73 procent av kvinnorna stannar hemma från jobbet i upp till sex dagar i månaden, något som påverkar deras inkomst och hela fabrikens produktion. När kvinnorna på en fabrik fick tillgång till bra mensskydd och möjlighet att tvätta sig med tvål och vatten sjönk sjukfrånvaron till bara 3 procent. Eftersom ungefär 80 procent av alla fabriksarbetare i Bangladesh är kvinnor är alltså mens en fråga som rör hela landets ekonomi.9

En kvinna står framför en skolklass med flickor.
Hygienutbildaren Alice Namonje föreläser om menshygien i Lubunda Primary School i Zambia.

Så jobbar WaterAid

Menstabut och bristen på rent vatten och toaletter får stora konsekvenser för kvinnors hälsa, utbildning, arbetsförmåga och möjlighet att engagera sig i samhället. WaterAid arbetar i några av världens fattigaste samhällen med att förändra detta. I samarbete med våra lokala partnerorganisationer motverkar vi menstabut genom att utbilda kvinnor och flickor i menshygien. Vi utbildar också pojkar och män om vad mens är, för att minska skammen som omger mens.

WaterAid jobbar också med att öka tillgången till rent vatten och toaletter, vilket är extra viktigt för en bra menshygien. För att flickor ska kunna sköta sin hygien på ett privat och säkert sätt bygger vi separata skoltoaletter för flickor där de kan byta mensskydd och tvätta sig. På skolor har vi startat flera hygienklubbar för flickors, där de får lära sig om hälsa och vikten av bra menshygien, och får möjlighet att i en trygg miljö diskutera problem som de stöter på i samhället.

Två skolflickor tvättar händerna på en toalett, i förgrunden hänger mensskydd i en påse.
Olimpia, 15 år, och Lucia, 14 år, tvättar händerna inne på en nybyggd toalett där menskydd också finns tillgängligt, på Ailuli Pre-Secondary School i Same, Manufahidistriktet i Östtimor.



Källor
1. We can't wait, s.7
2. We can't wait, s.7
3. Menstrual Hygiene Matter, s.31
4. Celebrating Womanhood, s.8
5. Celebrating Womanhood, s.9
6. Advancing WASH in Schools Monitoring, s.9
7. Puberty Education & Menstrual Hygiene Management, s.15
8. A Systematic Review of the Health and Social Effects of Menstrual Hygiene Management
9. We can't wait, s. 7



Läs mer om frågor som rör vårt arbete:

Politisk prioritering | Kvinnor | Barn | Hälsa | Hållbarhet | Storstad | Klimat