Ge en gåva

Den 19 november är det den Internationella Världstoalettdagen. Dagen är sedan 2014 en officiell FN-dag och syftet är att uppmärksamma hur livsavgörande det är med toaletter. I Sverige ser vi toaletter som något självklart, men för många människor är det en fråga på liv och död.

Grundläggande sanitet är en mänsklig rättighet, men trots det lever var tredje människa i världen, 2,36 miljarder, utan tillgång till en toalett. För att uppmärksamma problemet har FN utsett den 19 november varje år till Världstoalettdagen.

Toaletter är en ofta förbisedd utvecklingsfråga, trots att det är helt avgörande för hälsa och utveckling. Förbättrad tillgång till toaletter har bevisad positiv effekt på livslängd, fattigdomsbekämpning, kvinnors rättigheter, utbildning och livskvalitet.

I de nya globala hållbarhetsmålen som FN:s medlemsstater enades om i september 2015 ingår ett specifikt mål om att alla människor ska ha tillgång till toalett år 2030. Det målet är möjligt att nå men då måste frågan uppmärksammas och toaletter prioriteras högre av länder och i utvecklingssatsningar.

Se WaterAids nya film!

Varför går bajset omkring på Stockholms gator? Inte för att livet är skit utan för att uppmärksamma att en tredjedel av jordens befolkning tvingas leva utan det vi tar för givet – en toalett. Se vår nya film:




 

WaterAids rapport

Lagom till Världstoalettdagen släpper WaterAid rapporten "Overflowing cities - the state of the worlds toilets 2016". >> Läs hela rapporten här >>

Detta menar WaterAid måste göras för att förbättra situationen:
  1. Mer pengar. Stater och biståndsgivare måste satsa mer på sanitet, vatten och hygien för stadsbefolkning. Pengar behövs både till att förbättra och bygga ut vatten- och sanitetssystem, och till att bygga starkare institutioner som kan hantera systemen.
  2. Rätta satsningar. Den ökade finansieringen måste användas effektivt och transparent, och måste fokusera på att nå de fattigaste och mest marginaliserade människorna. Satsningarna måste vara långsiktiga och bygga hållbara system som är anpassade efter varje stads och varje områdes förutsättningar. 
  3. Nå alla. Myndigheter och institutioner måste planera för alla invånare i staden. Informella bosättningar, slumområden och hemlösa får inte förbises. Detta är viktigt inte bara för dessa invånares skull utan för hela stadens välmående. 
  4. Samordning. Alla aktörer som berörs av sanitet måste samordnas och involveras för bästa utfall. Det innebär att organisationer, myndigheter, privata företag, informella utförare, lokala makthavare och vanliga invånare måste arbeta tillsammans mot gemensamma mål. 
  5. Uppmärksamma sanitetsarbetarna. De människor som jobbar med sanitet måste få den respekt de förtjänar. Ofta ses deras arbete ned på, men utan dem skulle inga sanitetssystem kunna fungera och inga samhällen kunna hålla sig friska. Dessa arbetare behöver anständiga arbetsvillkor och trygghet för att kunna utföra sitt arbete på ett säkert sätt.

  • Diarré orsakat av smutsigt vatten, dålig sanitet och bristande hygien är en av de vanligaste dödsorsakerna för barn under fem år. Majoriteten av de dödsfallen (58 procent) hade kunnat undvikas med förbättrad tillgång till rent vatten, toaletter och hygien. Det innebär att mer än 314 000 barns liv hade kunnat räddas varje år.
En ranglig toalett på pålar över vatten vid en soptipp.

  • Ett gram avföring innehåller nästan en miljon bakterier och 10 miljoner virus. När avföring inte hanteras säkert riskerar därför sjukdomar att spridas via händer, vatten och mat.
  • I Indien lever 774 miljoner människor utan en toalett. Om alla indier utan toalett skulle ställa sig i kö skulle den sträcka sig längre än till månen. I Indien uträttar en halv miljard människor sina behov utomhus. I genomsnitt bajsar 173 indier utomhus på varje kvadratkilometer. På många håll i landet skapar allt bajs som ligger i det fria en sanitär och hygienisk katastrof.
En kvinna inne på ett kontor i anslutning till en toalett.

Varje dag dör 800 kvinnor under graviditet eller barnafödande av orsaker som hade kunnat undvikas. 99 procent av dessa dödsfall sker i så kallade u-länder. En stor dödsorsak är infektioner som orsakats av dålig sanitet och hygien. Enligt en studie av World Health Organization (WHO) har bara 38 procent av sjukvårdsmottagningar i låg- och medelinkomstländer tillgång till rent vatten, 19 procent har inte grundläggande sanitet och 35 procent ger inte möjlighet till hygien genom tvål och vatten.

En leende kvinna utanför sin fina latrinbyggnad.
En glad pojke på en cykel utanför en nybyggd toalettbyggnad.

De första veckorna av ett barns liv är de som mest sårbara. I Afrika söder om Sahara, och i Sydasien, dör fler än 400 000 nyfödda varje år av infektioner orsakade av bristande sanitet, vatten och hygien. Det är därmed den vanligaste dödsorsaken för nyfödda barn.

Barn under fem år är känsliga för infektioner, speciellt om de växer upp utan rent vatten, toalett eller med bristande hygien. Diarré orsakat av smutsigt vatten och dålig sanitet orsakar över 314 000 barns död varje år, och många hundra tusen som trots allt överlever får bestående men som påverkar deras sociala, kognitiva och fysiska utveckling. Infektioner och diarré orsakar hälften av all undernäring i världen. Huvudproblemet är alltså inte brist på mat, utan att barnen inte kan behålla den näring de får i sig.

Läs mer om barn >>

En smutsig, blöt bakgård där en person bajsar, bakom en byggnad.

Brist på toaletter är ett hinder för barns utbildning. Barn som saknar toalett är oftare sjuka viket gör att de ofta tvingas vara borta från skolan. När det saknas toaletter i skolan blir det svårt för barnen att tillgodogöra sig undervisningen. Enligt UNICEF saknar 46 procent av skolorna i låginkomstländer helt toalett. Och i många skolor måste flera hundra elever dela på en toalett. Många flickor kan inte gå i skolan när de har mens vilket gör att de kommer efter. Det leder till att många flickor helt sluta att gå till skolan.

En ranglig toalett på pålar över vatten vid en soptipp.
En kvinna kommer ut från en latrin.

Bristen på toaletter drabbar flickor och kvinnor hårdast. Kvinnor riskerar övergrepp när de uträttar sina behov utomhus. Extra svårt blir det de dagar de har mens eftersom de då ofta saknar en säker plats att byta skydd eller tvätta sig på. Brist på toaletter gör att flickor hoppar av skolan, slutar jobba och inte kan röra sig ute i samhället under vissa perioder.

En rad fint målade dörrar i en nybyggd toalettbyggnad.
En ranglig toalett på pålar över öppet vatten, med en fiskebåt bredvid.

Kostnaden för sjukvård och uteblivet arbete orsakat av brist på toaletter och rent vatten uppskattas globalt uppgå till 2 241 miljarder kronor varje år. Det är ungefär dubbelt så mycket som det internationella biståndet.

En rad kvinnor står i en toalettkö.

För första gången i historien bor mer än hälften av världens befolkning i städer. Idag beräknas 54 procent av alla människor bo i städer, och urbaniseringen väntas bara öka i framtiden.

För många människor innebär en flytt till städer att de bosätter sig i oplanerade slumområden som är överbefolkade och saknar grundläggande infrastruktur. Många av dessa områden saknar säker tillgång till rent vatten och toaletter.

A woman outsite a public latrine.

Globalt beräknas var femte stadsinvånare, eller ungefär 700 miljoner människor, sakna tillgång till en toalett. Över 100 miljoner människor i slumområden beräknas också uträtta sina behov utomhus. I tätbefolkade städer innebär den bristande saniteten en enorm hälsofara där epidemier som kolera och ebola snabbt kan spridas.

Den bristande saniteten i många av världens städer är inte bara en hälsofara för invånarna i slumområden, utan i dagens globaliserade värld är den ett hot mot alla människor.

Läs mer om storstäder >>