COP29: Framsteg i vattenfrågan men finansieringsbeslutet sviker de mest utsatta

BLOGG
På COP29 togs viktiga steg för att lyfta vattenfrågans roll i klimatarbetet, med en ny deklaration och lanseringen av en dialog om vatten. Samtidigt blev finansieringsbeslutet en stor besvikelse för många länder. ”Det nya målet på 300 miljarder dollar per år möter inte de växande behoven hos de som lever på klimatkrisens frontlinje”, säger Tove Lexén klimatexpert hos WaterAid.

Tove Lexén följde förhandlingarna under COP29 på plats i Baku och välkomnar att det har skett framsteg i vattenfrågan, samtidigt som hon ser brister inom flera andra områden.

Deklaration om vatten

Under COP29 antogs en viktig deklaration om vatten som stärker vattnets roll i klimatarbetet. Hittills har 50 länder och flera aktörer, inklusive WaterAid, skrivit under deklarationen och förbundit sig att använda integrerade metoder för att hantera klimatförändringarnas orsaker och effekter på vattenresurser. Detta skapar förutsättningar för stärkt regionalt och internationellt samarbete.

Ett annat framsteg var lanseringen av ”Baku-dialogen om vatten”, en process som ska pågå mellan COP-möten för att ytterligare lyfta vattenfrågans betydelse. Dialogen inkluderar även kopplingar till biodiversitet, föroreningar och ökenspridning, vilket understryker behovet av en bred och sammanhängande strategi för vattenfrågor inom klimatpolitiken.

Det globala anpassningsmålet

WaterAid följde särskilt förhandlingarna under COP29 som handlade om det globala anpassningsmålet. Resultatet innehåller både styrkor och svagheter. På den negativa sidan saknar beslutet krav på globala indikatorer, och rapporteringen kommer att vara frivillig, vilket försvagar möjligheterna att följa upp framsteg.

Trots detta finns flera positiva aspekter:

1. Finansiering kopplas till målet: Beslutet kräver att parterna ökar finansieringen för anpassning, inklusive mål kopplade till vatten och sanitet.
2. Vägledning för indikatorer: Experter får tydliga riktlinjer för att utveckla indikatorer som mäter framstegen mot de tematiska målen.
3. Inkluderande utveckling: Vikten av att engagera olika aktörer i arbetet med att ta fram indikatorer lyfts fram.
4. Stöd till utsatta länder: Beslutet erkänner att vissa länder kommer att behöva stöd för att kunna implementera målen.

Sammanfattningsvis innebär resultaten viktiga framsteg, men avsaknaden av obligatoriska krav och global rapportering lämnar utrymme för förbättringar.

Finansiering

Den mest kontroversiella frågan under förhandlingarna rörde finansiering, och det beslut som fattades föll långt under förväntningarna. Många fattigare länder hade krävt ett stöd på 1 300 miljarder dollar per år uppnått till 2035, men resultatet blev endast 300 miljarder dollar.

Beslutet saknar garantier för att dessa medel ska ges som bistånd, istället kan det bli lån med ränta vilket riskerar att belasta de mest utsatta länderna ytterligare. Detta strider mot principen om att "utsläpparen ska betala" för klimatförändringarnas konsekvenser.

Det nya finansieringsmålet kommer sannolikt inte heller bli högre än det tidigare målet om 100 miljarder dollar per år från COP15 i Köpenhamn 2009. Justerat för inflation är summan i stort sett densamma, trots att behoven har ökat dramatiskt. Dessutom saknas ett specifikt delmål för klimatanpassning, trots att finansieringen till anpassning fortfarande är betydligt lägre än till utsläppsminskningar. Inte heller togs några nya steg mot att fasa ut fossila bränslen som orsakar klimatförändringarna, vilket betyder att behovet av klimatfinansiering till de allra mest utsatta bara kommer fortsätta öka."

Trots de stora bristerna i beslutet är det positivt att länderna ändå lyckades enas, vilket ger en grund att bygga vidare på.

Deltog vid flera evenemang

Under klimattoppmötet i Baku deltog WaterAids globala delegation, inklusive svenska representanten Tove Lexén, för att lyfta vattenfrågans centrala roll i klimatarbetet. Hon var en av huvudarrangörerna för Dagen för det globala anpassningsmålet i Vattenpaviljongen, där fokus låg på hur satsningar på vatten stärker bland annat klimat, hälsa, jordbruk och fattigdomsbekämpning samt på sambandet mellan globala beslut och lokal implementering. Tove Lexén deltog också i Madagaskars paviljong och betonade vikten av att prioritera vatten, sanitet och hygien i nationella klimatplaner. I Oceanpaviljongen lyfte hon behovet av ett holistiskt angreppssätt för att hantera naturresurser och stärka samarbetet mellan sötvatten- och havsvattensystem. 

För frågor och intervjuer vänligen kontakta Mattias Dellert, pressekreter­are Wa­t­erAid : 
mat­tias.dellert@wa­t­eraid.se   
+46-(0)73-588 97 52