Mens – en fråga för hela samhället, genom hela livet
BLOGG
Idag är det den internationella mensdagen. Det är en viktig dag, men mens behöver uppmärksammas mer och inte bara en dag om året. Varför då, kanske många undrar. Jo, för att det faktiskt är en samhällsfråga.
Menstruation är en naturlig del av reproduktionssystemet och varje dag menstruerar 300 miljoner kvinnor och flickor. Trots detta så betraktas mens av många som något ytterst privat som det är upp till personen som menstruerar att hantera. Men, när det inte finns förutsättningar i samhället för att ta hand om sin mens, som att det saknas toaletter på skolor och arbetsplatser, är det samhällets ansvar.
Att ha mens ska inte behöva innebära att flickor tvingas stanna hemma från skolan, eller kvinnor stanna hemma från arbetet, bara för att det inte finns toaletter att byta mensskydd på eller vatten att tvätta sig med. Negativa traditioner och seder kring mens ska inte heller behöva begränsa kvinnors liv. WaterAid menar att menshälsa, som vi väljer att kalla det, är ett ansvar för hela samhället, inte bara för de som blöder. För att flickor och kvinnor ska kunna ha en god menshälsa, och för att de inte ska begränsas i sina liv, behöver samhället ta ansvar för att skapa rätt förutsättningar.
Idag kommer Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) ut med en ny rapport där man undersökt Sveriges bistånd just till menshälsa. Rapporten sammanställer och analyserar svenska policydokument, biståndsdata samt dialog med aktörer som arbetar med frågan. Jag har bidragit med input utifrån WaterAids arbete. Syftet med rapporten är att skapa en övergripande förståelse som kan bidra till att i högre grad inkludera menshälsa i utvecklingssamarbetet.
Jag välkomnar denna ambition, eftersom WaterAids erfarenhet är att menshälsa är en försummad komponent i många utvecklingsinsatser, vilket påverkar negativt kvinnors liv och möjligheter över hela världen. Menshälsa är en jämställdhetsfråga som är avgörande för genomförandet av ett flertal av målen i Agenda 2030.
Rapporten lyfter flera intressanta aspekter, bland annat ett resonemang kring huruvida det är någon sektor som är mest passande för att driva mensfrågan, eller om arbetet får störst effekt av att drivas av flera sektorer. Slutsatsen är att det behöver vara ett sektorsövergripande arbete där "mänskliga rättigheter tillgodoses med en öppen och kunskapsbaserad syn på mens utan tabu och fördomar".
Detta håller WaterAid helt och hållet med om. Vi har precis varit med och tagit fram en ny samlad och universell definition, Menstrual Health, menshälsa på svenska. Begreppet syftar till att vara just sektoröverskridande och holistiskt.
Rapporten tar också upp att det finns delade meningar och förhållningssätt om vad som behövs för att skapa förändring, hur och var förändringen bör ske för att menshälsa ska vara en prioriterad del i utvecklingssamarbetet. Insatserna för menshälsa i utvecklingssamarbetet ser överlag olika ut och olika länder närmar sig frågan om menstruation på olika sätt.
WaterAids approach är att utvecklingsinsatser kring menshälsa måste vara inkluderande och starta tidigt, för att säkerställa att barn har kunskap om mens så att de vet vad som händer när de blöder för första gången. Insatserna måste också se till att flickor har bra toaletter på skolan och kan välja ett hygieniskt mensskydd så att de kan fortsätta att gå i skolan även när de har mens. Lika viktigt är det att vårdinrättningar, offentliga platser och arbetsplatser har bra toaletter och rent vatten så ingen blir hindrad i sitt liv på grund av det faktum att hen menstruerar. Utvecklingsarbetet behöver även se till att kvinnor som är i slutet av sin reproduktiva cykel har kunskap om menopaus, har tillgång till rent vatten för att tvätta och svalka sig samt har tillgång till bra mensprodukter om hon får ett ökat blodflöde. Genom hela livet är det avgörande att personer som menstruerar inte blir hindrade av negativa sociala normer runt mens. Den nya definitionen Menstrual Health/menshälsa inkluderar alla dessa aspekter.
WaterAid har tagit fram en guide för att stötta kommuner och lokala myndigheter för att utvärdera toaletterna i sina offentliga rum, utifrån ett genusperspektiv. Guiden hjälper tjänstepersoner att analysera hur stor del av de offentliga toaletterna som är anpassade efter kvinnor och flickors behov, vad som behöver göras för att säkerställa att de verkligen är anpassade, som till exempel placeringen av toaletterna, belysning, säkerhet, möjlighet att tvätta sig, byta mensskydd och slänga använda mensskydd.
WaterAid gjorde en studie av de 47 offentliga toaletter som fanns i Dhaka 2011. Den visade att 3 av 4 toaletter inte var anpassade efter kvinnor och flickors behov kring menshälsa. 60 procent av toaletterna hade ingen tillförlitlig vattenförsörjning och över 8 av 10 toaletter hade ingen belysning. Tillsammans med stadskontoret i Dhaka har WaterAid sedan dess implementerat 100 nya offentliga toaletter, anpassade efter både kvinnors och mäns behov, som dessutom är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och helt gratis att använda för de som inte har råd att betala.
Rikita, 30 år, driver ett matstånd vid vägkanten nära Mirpur Zoo i Dhaka. En ny offentlig toalett med möjlighet att tvätta sig och byta mensskydd alldeles intill har förbättrat hennes liv och även hennes ekonomiska situation:
Mitt företag har blomstrat sedan den nya toaletten. Innan den fanns fick jag stänga mitt marknadsstånd för att åka hem för att använda toaletten. Nu är mitt företag öppet hela tiden. Det har påverkat min verksamhet mycket. Det hjälper mig också att känna mig ren.
