Vattenkrisen: Ny rapport visar hur – och varför – fler länder måste satsa på vattenfrågor i klimatfinansieringen

3 min läsning
Foto: WaterAid/ Dennis Lupenga

Effekterna av klimatkrisen – med torka, översvämningar och stigande havsnivåer – hotar tillgången till rent vatten. Globalt dör tusen barn under fem år varje dag på grund av dåliga vattensystem som exempelvis kan leda till dödlig diarré. De samhällen som redan är mest utsatta är särskilt hotade, och riskerar att bli obeboeliga om ingenting görs. Nu visar en ny rapport från WaterAid Sverige att finansieringen till vatten, sanitet och hygien snabbt behöver öka – och integreras i länders klimatplaner före COP30 i Brasilien i höst.  

– Kopplingen mellan klimatkrisen och vattenkrisen går inte längre att förneka. Rapporten visar att satsningar på vatten, sanitet och hygien är viktiga att integrera i nationella klimatplaner för att effektivt bemöta klimatförändringarna. I dag är det enbart tre procent av all global klimatfinansiering som går till vattenrelaterade initiativ. Enligt FN:s miljöprogram saknas det fortfarande cirka 3 400 miljarder kronor årligen i bistånd fram till 2030 som måste prioriteras till klimatanpassning, säger Tove Lexén, klimatexpert på WaterAid och författare till rapporten.

Våren och försommaren har präglats av uppgifter om låga vattennivåer orsakade av bland annat torka och låg nederbörd, bland annat har flera områden i Storbritannien upplevt den torraste våren på nästan ett sekel. Nu varnar Politico för att stora delar av Europas vatteninfrastruktur inte är anpassad för klimatkrisens effekter.

Men det är i länder utanför Europa som hotet är som störst. Syd- och Sydostasien är särskilt drabbat, där exempelvis Pakistan och Bangladesh drab­bas av allt fler al­l­varliga översvämningar. Och i Nigeria har WaterAid flaggat för att klimatkrisen redan hotar vatten- och sanitetssystemen. Globalt dör tusen barn under fem år varje dag på grund av dåliga vattensystem som exempelvis kan leda till dödlig diarré. Det visar siffror från WHO.

– Utan vatten kan vi inte överleva. Det är vi brutalt medvetna om, men ändå gör världens ledare alldeles för lite för att säkerställa tillgången till rent vatten i takt med att klimatkrisen förvärras. Fler samhällen behöver klimatanpassas, så att exempelvis vattenledningar inte förstörs vid översvämningar. Smarta lösningar för vatten- och sanitetssystem kan också hjälpa oss att sänka utsläppen genom en mer hållbar hantering av restavfall och skydd av naturliga kolsänkor såsom våtmarker, säger Anna Nilsdotter, generalsekreterare WaterAid.

FN:s klimatpanel IPCC menar att satsningar på vatten, sanitet och hygien (WASH) är ett av de mest effektiva sätten att minska utsattheten för klimatförändringarna. Men långt ifrån alla länder har med det i sina nationella klimatplaner, visar WaterAids nya rapport Climate-resilient WASH: the key to holistic, funded, and actionable climate plans. De länder som faktiskt lyfter satsningar på vatten, sanitet och hygien som en prioritet i sina klimatplaner, utelämnar ofta konkreta planer på hur detta ska implementeras.

– Det här året måste världens länder sätta riktningen. Inför COP30 ska nationella klimatplaner med åtaganden om utsläppsminskning och klimatanpassning uppdateras, samtidigt som nya indikatorer för att följa upp klimatanpassning av vatten- och sanitetssystem ska fastslås. Vi hoppas att vår rapport ska bidra till att detta görs på ett så korrekt, inkluderande och effektivt sätt som möjligt. Det är till exempel viktigt att biståndsfinansieringen utgörs av bidrag och inte av dyra lån som vi ser blir allt vanligare, säger Tove Lexén.

Rapporten lämnar ett antal förslag. De flesta förslag är riktade till höginkomstländer, som exempelvis uppmanas att:

  • Öka de finansiella bidragen till vatten, sanitet och hygien. Särskilt till utsatta samhällen, för att bidra till att nå de 3 400 miljarder kronor som fortfarande saknas fram till 2030, när de globala målen ska ha uppnåtts.
  • Tekniskt och finansiellt stötta låg- och medelinkomstländer med att utveckla och implementera klimatplaner, utifrån ländernas egna prioriteringar. 

Läs hela rapporten HÄR.

För mer in­for­ma­tion, vän­li­gen kon­takta Christoffer Engberg Dahl, presskommunikatör:
[email protected] 
+46(0)70-768 99 80