En studie av världens 100 mest folkrika städer visar att de allt oftare drabbas av översvämningar och torka, vilket utsätter miljontals människor för allvarliga risker. Den nya rapporten från WaterAid visar att en femtedel av dessa städer upplever extrema svängningar mellan torka och översvämningar – så kallad ”klimat-whiplash”. Alla europeiska städer i studien, inklusive Stockholm, blir dessutom allt torrare.
Till rapporten
– Man måste förstå att denna forskning kommer i en tid av kraftiga nedskärningar i det globala klimatbiståndet. Vi får inte vända ryggen åt världens mest utsatta samhällen. Vi vill se ökade investeringar så att de som bidragit minst till klimatkrisen får en chans att återhämta sig och skapa en tryggare framtid, säger Anna Nilsdotter, generalsekreterare för WaterAid.
Rapporten är framtagen av WaterAid i samarbete med University of Bristol och Cardiff University och den kartlägger klimatutvecklingen i världens 100 mest befolkade städer under de senaste 42 åren. Den inkluderar dessutom ytterligare 12 städer där WaterAid har verksamhet. Rapporten undersöker sårbarhet kopplat till såväl sociala faktorer som infrastruktur i dessa områden.
En femtedel av städerna som analyserats, i vilka det bor en kvarts miljard människor, har under tidsperioden genomgått drastiska förändringar från torka till översvämningar – eller omvänt. I södra och sydöstra Asien, särskilt i Pakistan och Bangladesh, har historiskt torra områden börjat drabbas av allt fler allvarliga översvämningar. Samtidigt upplever alla undersökta europeiska städer ett torrare klimat. Bland dem finns Paris, London och Berlin, och värst drabbat av torka är Madrid. Stockholm rankas som nummer 21 på listan över städerna som är mest drabbade av torka.
Rapporten avslöjar också att 17 procent av städerna utsätts för extrem klimat-whiplash, där snabba kast mellan torka och översvämningar slår hårt mot vattenförsörjning och avloppssystem. Bland de värst drabbade finns Addis Abeba i Etiopien och Jakarta i Indonesien.
Många av dessa städer saknar resurser och infrastruktur för att hantera extremväder. Både vattenbrist och översvämningar äventyrar rent vatten och sanitet, vilket hotar hälsan för miljontals människor. I Bangladesh, där över 40 procent av befolkningen saknar fungerande toaletter och många av landets avloppssystem är bristfälliga, skapar översvämningar omfattande kaos när avloppssystem översvämmas och bajsvatten förorenar dricksvatten.
Genom en analys av social och infrastrukturell sårbarhet tillsammans med klimatdata identifierar den nya rapporten två högriskzoner: södra och sydöstra Asien samt norra och östra Afrika. Bland de särskilt utsatta städerna finns Khartoum, Bagdad och Nairobi. Rapporten visar även att föråldrad infrastruktur gör europeiska städer betydligt mer sårbara för extremväder än städer i USA och Australien.
Bild 4: Kritiska städer som rankas högt både vad gäller trender för klimatrisker och sårbarhet (baserat på genomsnittet av poängen för social och infrastrukturrelaterad sårbarhet). Diagrammet visar de 20 städer med högst riskrankning (en kombination av sårbarhet och klimatrisker) för städer som upplever nederbörd (blått) och torka (rött).
Professor Katerina Michaelides, ledande forskare vid University of Bristol:
– Resultaten från vår studie visar hur klimatförändringarna tar sig uttryck på dramatiska och olika sätt världen över – och det finns ingen enskild lösning som fungerar överallt. Platser som historiskt varit våta blir torra och vice versa, medan andra drabbas allt hårdare av både extrema översvämningar och torka. En djupare förståelse för lokala klimatrisker och den föränderliga globala vattencykeln kan bidra till en smartare och mer skräddarsydd stadsplanering.
Professor Michael Singer, ledande forskare från Cardiff University:
– Ett intressant resultat av studien är att många klimatrisktrender verkar sprida sig över stora regioner. Detta tyder på att anpassning till nya riskhanteringsmetoder kan bli en stor utmaning, men det öppnar också för regionalt samarbete mellan länder för att stärka motståndskraften mot klimat- och vattenkrisen i städer.
Bild 1. Trender för nederbörd och torka i de 112 städerna. Ju intensivare färgen är (blå eller röd), desto starkare är trenden för antingen nederbörd eller torka.
Sex fakta från rapporten:
- 20 % av de undersökta städerna upplever extrema förändringar i klimatet, antingen genom ökad nederbörd eller torka – så kallade ”climate hazard flips”. Cirka 13 % blir betydligt blötare, medan 7 % blir torrare. Det påverkar över en kvarts miljard människor globalt, bland annat i Kano (Nigeria), Bogotá (Colombia) och Kairo (Egypten), och ökar trycket på tillgången till rent och säkert vatten.
- Syd- och Sydostasien är särskilt drabbat, där Colombo (Sri Lanka), Faisalabad och Lahore (Pakistan) har gått från historiskt torra förhållanden till att bli allvarligt översvämningsbenägna.
- 17 städer på flera kontinenter – 15 % av de undersökta städerna – upplever både extrema översvämningar och torka, så kallade "klimat-whiplash". Bland dessa finns Addis Abeba (Etiopien), Hangzhou (Kina) och Jakarta (Indonesien).
- Genom att kombinera klimatdata med social och infrastrukturell sårbarhet visar rapporten att riskerna ökar främst i två nyckelregioner: Syd- och Sydostasien samt Nord- och Östafrika.
- De mest utsatta städerna är Khartoum (Sudan), Faisalabad och Lahore (Pakistan), Bagdad (Irak), Surabaya (Indonesien), Nairobi (Kenya) och Addis Abeba (Etiopien).
- I Europa visar data att Madrid och Paris har en tydlig tendens att drabbas av torka. Dessutom gör den äldre infrastrukturen många städer mer sårbara för extremväder. Även Stockholm blir torrare.
För mer information, vänligen kontakta Louise Myrseth, enhetschef kommunikation:
+46-(0)79-006 33 39
[email protected]