Ge en gåva

Vi på WaterAid är oroliga för att den svenska regeringens satsning på sanitet ska visa sig vara ett luftslott. Vår oro förstärks av de diskussioner som förs om att ännu mer pengar ska tas från biståndet till kostnader inom Sveriges gränser, framför allt till flyktingmottagande, skriver Cecilia Chatterjee-Martinsen, WaterAid.


Det har snart gått två månader sedan världens länder högtidligt skrev under avtalet om de globala målen för en hållbar utveckling, och lika lång tid har gått sedan Stefan Löfven höll ett bejublat tal från en scen i New York som han delade med bland andra Beyoncé och Coldplay. Där, inför miljontals tv-tittare världen över, lovade han att Sverige ska satsa för att 60 miljoner människor ska få tillgång till förbättrad sanitet. Men ännu saknas det besked om hur detta ska uppnås. Samtidigt flaggar Sida för att om Sveriges regering fortsätter göra avräkningar på biståndet så riskerar det att halveras inom en snar framtid. Jag måste därför fråga dig Stefan: Var det bara skitsnack?

Sverige har internationellt hyllats för att vara ett föregångsland i kampen för en bättre värld. Inte bara är Sverige ledande i klimatfrågan, regeringen har också tagit kampen för jämställdhet, rent vatten och förbättrad sanitet. Att Sverige driver dessa frågor så hårt internationellt gör oss stolta, och av kollegor från andra länder får jag ofta höra om hur framsynt och holistiskt det svenska biståndet är. Sveriges regering har också slagit fast att de är en feministisk regering, som i Sverige och internationellt ska bedriva en feministisk politik. I ord har Sverige verkligen tagit ledartröjan i kampen för allas rätt till toalett, och ord är viktiga, men efter ord måste också följa handling, och där är vi på WaterAid oroliga.

Vår oro för att den svenska regeringens satsning på sanitet bara ska visa sig vara ett luftslott förstärks ytterligare av de diskussioner som nu förs om att ännu mer pengar ska tas från biståndet till kostnader inom Sveriges gränser, framför allt till kostnader kopplat till flyktingmottagande. Sverige ska givetvis ha en generös flyktingpolitik där människors rätt till asyl respekteras fullt ut, men vi anser att det är oacceptabelt att regeringen ställer utsatta grupper mot varandra, att hjälpen till en utsatt grupp ska ske på bekostnad av andra. Sverige måste hitta vägar att finansiera viktiga insatser för de flyktingar som kommer hit utan att riskera andra utsatta gruppers möjlighet till ett bättre liv. Sverige måste visa att vi kan fortsätta vara bäst i klassen, inspirera andra länder och visa att solidaritet och medmänsklighet inom våra gränser inte står i motsats till ett ambitiöst och långsiktigt utvecklingsarbete internationellt.

Tekniskt lever Sverige fortfarande, som ett av få länder, upp till enprocentsmålet, att en procent av BNI ska gå till bistånd. Men i praktiken minskar Sverige konstant sitt bistånd genom avräkningar för kostnader inom Sverige, något som riskerar att få stora konsekvenser för människor i världens fattigaste länder. Det går inte ihop med den höga svansföring Sverige har internationellt, och det är oacceptabelt av svenska regeringen att ena stunden utlova biståndssatsningar, för att sedan minska det faktiska biståndet.

Efter Stefan Löfvens löfte i New York om insatser för att 60 miljoner människor ska få tillgång till förbättrad sanitet har vi på WaterAid väntat på besked om hur detta löfte ska finansieras. Och väntar gör vi fortfarande. Väntar gör också de över 2,3 miljarder människor i världen som inte har någon toalett att gå till. Som tvingas uträtta sina behov i buskar, diken eller i plastpåsar som sedan slängs. Varje dag dör 1 400 barn av sjukdomar som orsakats av brist på rent vatten, toaletter och hygien. Inget av de barnen kommer att räddas av fina tal på stora scener, utan vad de behöver är rent vatten och toaletter. Deras väntan på ett bättre liv måste få ett slut.

Det är tydligt att om de globala målen för en hållbar utveckling ska kunna uppnås, där mål 6 bland annat innebär att alla människor överallt ska få tillgång till rent vatten och sanitet innan 2030, så måste insatserna ökas. Rent vatten och sanitet är helt avgörande för att de andra målen också ska uppnås. Det är avgörande för att flickor ska kunna utbilda sig, barn ska överleva sina första år i livet och för att människor ska kunna ta sig ur fattigdom. Rent vatten och toaletter är mänskliga rättigheter och avgörande för all utveckling. Därför blev vi så oerhört glada över statsministerns utlovade satsning på att 60 miljoner människor ska få förbättrad tillgång till toaletter, och därför är vi så oerhört besvikna över att ingenting händer, över att regeringen diskuterar att minska sitt stöd till dessa människor när det i stället måste öka. Sida har varnat för att det svenska biståndet riskerar att halveras. Det skulle kunna leda till att 4,5 miljoner färre får tillgång till rent vatten och att 4 miljoner inte får förbättrad sanitet. Vi kan inte se att det går ihop med Stefan Löfvens utlovade satsning, eller Sveriges ambitioner om att vara ett föregångsland inom bistånd och utveckling.

Vi på WaterAid hoppas att statsministerns löfte i New York var ärligt menat. Vi hoppas att Sverige verkligen genomför en satsning så att 60 miljoner människor får förbättrad tillgång till sanitet. Men innan vi får reda på hur det ska uppnås i praktiken måste jag ändå fråga: Var det bara skitsnack Stefan Löfven?

Cecilia Chatterjee-Martinsen, generalsekreterare WaterAid

- debattartikeln publicerades den 3 november 2015 i Svenska Dagbladet