”Biståndet behöver satsa mer på rent vatten”

DEBATT - PUBLICERAD I OMVÄRLDEN 2022-02-14
 

Nya, skrämmande siffror visar att 1,3 miljoner människor dog 2019 som en direkt följd av resistenta bakterier. Tyvärr förbises ofta något så fundamentalt som att rent vatten och toaletter på vårdinrättningar effektivt minskar spridningen av infektioner, och därmed behovet av att alls använda antibiotika, skriver Anna Nilsdotter, generalsekreterare för WaterAid Sverige.

Coronapandemin har tydligt visat vidden av globala hälsohot. Men också blottat stora brister i hur världens hälso- och sjukvårdssystem är rustade för att förebygga och kontrollera infektioner. Enligt Världshälsoorganisationen WHO är antibiotikaresistens ett av de främsta hoten mot människors hälsa. Tio miljoner människor kan komma att dö av resistenta bakterier fram till år 2050 om utvecklingen fortsätter i samma takt. 

Antibiotikaresistens är en komplex utmaning, där flera faktorer samspelar. Därför är en helhetssyn avgörande. Både felanvändning och överanvändning av antibiotika bidrar till utvecklingen av resistenta bakterier. Det leder till att infektioner som i vanliga fall är lättbehandlade, blir livshotande. En viktig aspekt är hur vi kan minska behovet av att alls använda antibiotika.

Ett grundläggande perspektiv tenderar att glömmas bort. Nämligen att rent vatten, sanitet och god hygien minskar spridningen av infektioner, och därmed behovet av antibiotika.

Det är ofta låginkomstländer, där samhällen och vårdinrättningar saknar rent vatten och toaletter, som drabbas hårdast av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens. Smutsigt vat­ten är en spri­dare av bak­terier, oavsett om de är re­sistenta eller inte. 

I dag sak­nar var tionde människa på jorden rent vatten. Var femte person har in­gen toalett. Hälften av sjukvårdsin­rät­tningarna i världens låginkom­stlän­der sak­nar rent vat­ten. Utvecklingen de senaste decennierna går visserligen åt rätt håll, organisationer som WaterAid har sett till att miljontals människor har fått vatten och toaletter. Men det går alldeles för långsamt.

Sjukdomar som lunginflammation, kolera och diarréer, kan i de flesta fall förhindras genom rent vatten, fungerande toaletter och bra hygien. I stället behandlas dessa infektioner ofta med antibiotika vilket gör att bakterier gradvis utvecklar resistens mot behandlingen. Antibiotika riskerar att bli ett alternativ till den hygien som inte finns. 

Rent vatten, sanitet och god vårdhygien är fundamentalt för en fungerande hälso- och sjukvård. Handhygien pekas ut av WHO som en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att förebygga infektioner och kontrollera spridningen av smittämnen.

Det är livsavgörande att vi även fortsatt har tillgång till fungerande antibiotika. Men det behövs ett högre tempo i arbetet med att stärka världens hälso- och sjukvårdssystem samt med att trygga tillgången till vatten och toaletter. Biståndet behöver satsa mer på rent vatten.

I det arbetet är det svenska biståndet en viktig komponent. Det är glädjande att Sverige nu skjuter till 70 miljoner kronor till FN-fonden AMR Multi-Partner Trust Fund och den globala kampen mot antibiotikaresistens. I år ska flera av Sveriges globala, regionala och bilaterala utvecklingsstrategier uppdateras. Vi uppmanar UD och Sida att se till att dessa strategier tar större hänsyn till vatten, sanitet och hygien som ett avgörande bidrag i kampen mot antibiotikaresistens. Global samverkan är helt nödvändig för att ta itu med detta allvarliga hälsohot som i slutänden riskerar att drabba oss alla.