Svältkatastrof på Madagaskar orsakad av klimatförändringarna

den
2 november 2021
En av de största floderna i Anosyregionen i södra Madagaskar, Mandrare, är nu i princip helt uttorkad. WaterAid/Ernest Randriarimalala

Just nu pågår en fruktansvärd svältkatastrof i södra Madagaskar, orsakad av klimatrelaterad torka. Torkan i området, som är den värsta på 40 år, har fått vattenkällor och hela floder att torka ut. Brist på mat och vatten skapar en akut situation som driver människor till desperata åtgärder för att överleva.

De senaste två åren har södra Madagaskar drabbats av uteblivna eller minskade regn, vilket har lett till den värsta torkan sedan 1981. Under den senaste regnperioden föll mindre än hälften av den normala nederbörden, vilket i sin tur bidrog till förluster på så mycket som 60 procent av den årliga skörden.

Madagaskar är ett av de länder i världen där störst andel av befolkningen saknar rent vatten. Ungefär varannan invånare i landet, över 11 miljoner människor, saknar idag tillgång till rent vatten. Den extrema torkan i södra Madagaskar har förvärrat situationen ytterligare och skapat en akut kris. Enligt FN kan Madagaskar vara det första land som drabbas av hungersnöd orsakad av klimatförändringarna.

"Klimatförändringarna dödar människor i tysthet"

Ernest Randriarimalala, som arbetar för WaterAid Madagaskar, har besökt några av de värst drabbade platserna. Ett besök som berört honom starkt:

Det har varit den tuffaste resa jag någonsin har gjort, rent känslomässigt. Jag såg människor svälta, vara törstiga, men fortfarande kämpandes för att överleva. Jag såg en mamma yr av hunger bärandes sina magra barn.

Södra Madagaskar har alltid varit ett torrt område, men nu ser den största floden Mandrare ut som en öken. Effekterna av klimatförändringarna dödar människor i tysthet. Människorna ber, men regnet kommer aldrig. De skriker, men det är inte många som hör dem. De ber om hjälp, men få svarar.
säger Ernest Randriarimalala.

Priset på vatten är 15 gånger högre än normalt

En av de människor som Ernest träffade i södra Madagaskar är 55-åriga Florine Azefotsy. Innan torkan tvingades hon lägga mellan fyra och sju timmar om dagen på att hämta vatten från floden Mandrare till sitt hem i byn Berano. Nu går det inte längre. Mandrare är nästan helt torr och hennes ben är för svaga. Hon tvingas i stället köpa vatten till skyhöga priser för pengar som hon egentligen inte har. Sedan torkan började har priset på vatten stigit med upp till 15 gånger genomsnittet.

Vi brukade vara ett fantastiskt jordbrukssamhälle och var självförsörjande. Men sedan regnet slutade komma regelbundet har saker och ting förändrats. Livet blir svårare och svårare för varje år och under det senaste året har vi upplevt hungersnöd. I början lånade vi mat av varandra i hopp om att det skulle lösa sig sen. Men sen fanns det inget att äta i byn längre, så vi hade ingenting. Vi började äta kaktusar och allt vi kunde hitta.
berättar Florine.

Philomène Sana, 32, som bor i en by inte långt ifrån Berano berättar att hon överlever genom att äta torkad kassava avsedd för boskap. Priset på ett kilo ris har stigit med mer än 350 gånger under de senaste 20 åren, vilket gör det helt oöverkomligt för de flesta.

Vardagen utan regelbunden nederbörd har blivit en kamp för överlevnad. Det har gått från dåligt till värre under de senaste sju åren. Marken är helt torr. Inget växer längre. För det mesta går vi och lägger oss med tomma magar.
säger Philomène.
En gryta med soppa.
WaterAid/Ernest Randriarimalala
Philomène Sanas lunch, soppa på torkad kassava som egentligen används som boskapsfoder.

Klimatstöd till de värst drabbade måste prioriteras under COP26

Ropen på hjälp från södra Madagaskar kommer under COP26, FN:s klimatkonferens i Glasgow. Hanta Rabesandratana, programchef för WaterAid Madagaskar, menar att stöd till de som idag drabbas värst av klimatkrisen måste prioriteras:

Det är tydligt att klimatförändringarna är en bidragande orsak till att regnen i södra Madagaskar uteblivit. Det är ett av de tydligaste exemplen i världen idag på att klimatkrisen i grund och botten är en vattenkris.

De människor som drabbas absolut värst av klimatförändringarna måste få hjälp, särskilt av de länder som faktiskt har orsakat klimatförändringarna. Världens rikaste länder måste uppfylla sina löften om att stötta världens låginkomstländer med 100 miljarder dollar om året i klimatfinansiering. Klimatanpassning måste prioriteras för att stötta samhällen som redan drabbas, och för att hjälpa länder som Madagaskar att bygga varaktig motståndskraft mot klimatpåverkan. Vi begär också att finansiering till klimatanpassning ges i form av bidrag, inte lån, för att undvika att dra ner dessa länder ännu längre ner i fattigdom.
säger Hanta Rabesandratana.