Koleraåren i Sverige

19 mars 2023

Publicerad av

Mirjam Högnäs

4 min läsning

En liten gravsten inbäddad i snö, men texten "Lilla Greta 1891-1892"

BLOGG

I Sverige är koleraepidemier och hög barnadödlighet en del av vår historia, men på många håll i världen kvarstår enorma utmaningar. Just nu pågår rekordmånga kolerautbrott i världen och Världshälsoorganisationen har varnat för en global hälsokris. Särskilt drabbat är södra Afrika där spridningen just nu sker i snabb takt. Utmaningen, nu som då, är bristen på rent vatten, ordentliga toaletter och hygien.

Idag är det kanske svårt att föreställa sig att det inte är särskilt längesedan Sverige var ett land där människor slängde sin avföring rakt ut på gatan, där vattnet var förorenat och där bra hygien var sällsynt.

Under 1800-talet ansågs Stockholm vara en av de smutsigaste städerna i hela Europa. Flera gånger drabbades huvudstaden av svåra kolerautbrott med tusentals dödsoffer. Kolera är en sjukdom som framförallt smittar genom att bakterier från avföring hamnar i människors dricksvatten. Ett av symptomen är svår diarré, vilket kan vara livsfarligt. För att minska risken för kolera behövs bra toaletter och avlopp samt säker tillgång till rent vatten. Det saknade Sverige på den tiden.

"Enligt uppgifter har det dött omkring 37 000 svenskar sedan 1834 i kolera. Men innan dess dog ännu fler i tidigare epidemier, särskilt omkring 1720 i Stockholm," förklarar Björn Engström som i en intervju med WaterAid berättar mer om koleratiden i Sverige på 1800-talet. Björn har forskat kring släkt- och hembygdsforskning i hela sitt liv och bland annat tittat närmre på kolerasituationen i sin hemstad Klockarnäs. Till vardags är Björn bonde och trädgårdsmästare, men forskningen har blivit som ett heltidsarbete för honom.

Byn där Björn är uppvuxen, Klockarnäs, hade också kunnat drabbas hårt under 1800-talets koleraepidemier, men tack vare stora förberedelser inför eventuella kolerautbrott samt god tillgång till rent vatten lyckades byn klara sig undan större utbrott.

"Det var tack vare vattentillgången", förklarar Björn. "De flesta hade grävda brunnar eller utgrävda källor. Bara i sällsynta fall togs vattnet från sjösystemen, men det var främst för boskapen".

"Koleran i Sverige härjade mest i städerna där hygienen var som sämst, och på utländska båtar", säger han. "Båtar med trängsel och sparsamt med sötvatten är ju ett bra spridningsområde för kolera. På en del ställen tillämpades karantänsområden för båtar för att utestänga kolera", säger han.

Två av hans förmodade släktingar dog under de förödande pandemierna – något som han i efterhand har kunnat läsa om i gamla dokument i olika arkiv.

Björn har intresserat sig för hembygdsforskning i stort sett hela livet. Kolerautbrotten är något som i dagens samhälle som för de flesta svenskar känns främmade.

I Envikens församlingsarkiv har Björn hittat dokument som visar att skolhusen i Klockarnäs samt i grannbyn Ytteränger förberedde sig på kolerautbrott år 1834.

"Då planerades dessa två skolhus och kyrkan skulle användas som kolerasjukhus. Man inköpte kalk för att lägga över liken och förberedde tre stycken kolerakyrkogårdar. Som tur var kom inte koleran till mina bygder, men fanns i Gävle omkring 8 mil hemifrån. Den ena kyrkogården blev sedan 1880 invigd som vanlig kyrkogård och sedan kom nya kyrkan att byggas bredvid 1957", berättar Björn.

"Sannolikt är han begravd i någon kolerakyrkogård i Stockholm – kanske den här vid Gullmarsplan", säger Björn.

En gravplats med snö på marken och träd runt och gamla gravstenar.

Ett stenkast från Gullmarsplan och bredvid Skanstullsbron ligger Kolerakyrkogården. Här blev många av sjukdomens offer begravda i mitten av 1800-talet. Många var små barn.

En liten gravsten inbäddad i snö, men texten "Lilla Viktoria 1883-1884"

Koleran kom till Stockholm år 1834 och många försökte bli friska med olika huskurer som sades fungera.

I ett recept mot kolera från just 1834 står det att man ska stryka het kåda från gran eller tall på ett skinn. Skinnet ska sedan läggas på den sjukes mage och ligga kvar där dag som natt tills symptomen upphör.

Vad var det då som hände i vår historia som förändrade det här? Hur gick Sverige från att vara ett av de smutsigaste länderna i Europa med regelbundna kolerautbrott till att bli en välfärdsstat med låg barnadödlighet?

Det som hände var att VVS-branschen började utvecklas, och staten och myndigheter satsade pengar på rent vatten, sanitetslösningar och bättre hygien. Så började vår välfärdshistoria i Sverige, som lade grunden till att omvandla Sverige till ett land med bättre folkhälsa. Ett land där barn inte längre dör i diarrésjukdomar eller kolera.

Sveriges kolerahistoria är ett tydligt exempel på att förändring är möjligt, men det kräver politisk vilja och ekonomiska förutsättningar. För att kolera ska utrotas globalt krävs ökade satsningar på vatten, toaletter och hygien världen över.